Miljötillståndet för den planerade solcellsparken i Vishult i Godegård vann laga kraft hösten 2026. Parken beräknas kunna producera omkring 300 gigawattimmar el per år, men nätanslutningen behöver lösas innan bygget kan börja. Godegårds bygderåd är tveksamt till en etablering i den här skalan och vill se tydliga besked om hur naturen, friluftslivet och kulturmiljön ska skyddas.
Omkring 400 000 solpaneler planeras
Landinfra planerar solcellsparken på fastigheten Vishult 1:3 i Godegård, cirka fem kilometer väster om Tjällmo. Tillståndsansökan lämnades in under andra kvartalet 2025 tillsammans med utredningar, en samrådsredogörelse och en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt Motala & Vadstena Tidning (MVT) meddelade mark- och miljödomstolen sitt beslut den 1 september 2026. Beslutet överklagades inte.
På sin projektsida anger Landinfra ett verksamhetsområde på cirka 409 hektar. Enligt MVT har projektområdet minskats till 318 hektar, bland annat för att undanta värdefull natur. Tidningen uppger att omkring 400 000 solpaneler planeras. Landinfra anger en installerad effekt på upp till cirka 300 megawatt och en beräknad årsproduktion på omkring 300 gigawattimmar. Det motsvarar enligt bolaget hushållselen för cirka 60 000 hushåll.
Nätanslutningen avgör när bygget kan börja
Landinfra arbetar vidare med parkens tekniska utformning och utreder tillsammans med elnätsägaren hur anläggningen kan anslutas. Enligt MVT deltar både Vattenfall och Svenska kraftnät i arbetet, och ytterligare besked väntas i början av 2027.
Projektledaren Johannes Sporre säger till MVT att det sannolikt dröjer flera år innan bygget kan börja. När arbetet väl är igång bedömer han att det tar omkring två år att färdigställa parken.
Bygderådet är tveksamt till projektets omfattning
Även med det minskade projektområdet handlar det om en anläggning på över 300 hektar. Bygderådets tveksamhet gäller vad ett så stort ingrepp kan innebära för landskapet, naturen och möjligheten att använda området under parkens livstid.
I sitt samrådsyttrande efterlyser bygderådet en konkret plan för att skydda våtmarker och viktiga livsmiljöer, bland annat för rödlistade fåglar. Rådet vill också att projektbolaget överväger insynsskydd för att begränsa påverkan på landskapsbilden.
Befintliga skogsvägar och leder bör hållas öppna så att området även fortsättningsvis går att använda för vandring, cykling, svampplockning och jakt. Bygderådet vill också att planeringen tar höjd för hur området kan återställas och användas för friluftsliv när anläggningen avvecklas.
Lokal kunskap behövs i den fortsatta planeringen
Bygderådet lyfter särskilt fram områdets äldre boplatser och torpgrunder. Flera av platserna är kända av människor i bygden och kan saknas i register som Fornsök. Rådet vill att projektbolaget tar hjälp av lokalbefolkningen för att hitta och dokumentera dem, avsätter skyddszoner och placerar upplag och omlastningsytor så att lämningarna skyddas.
Bygderådet vill att synpunkter från närboende och angränsande markägare väger tungt i den fortsatta planeringen. Rådet vill också undersöka möjligheterna att samordna projektet med förbättringar av eldistribution och fiber. Samrådsyttrandet tar även upp möjligheten till en bygdepeng för lokal utveckling.
